För att få en frisk och hållbar häst är det viktigt att den är uppfödd och utfodrad på ett bra sätt. Redan första året läggs grunden till hur hästen kommer att bli som vuxen. Den genetiska kapaciteten som hästen har för t ex hur stor den ska bli, kommer till sin rätt om hästen är rätt utfodrad. En förklaring till att t ex ett mycket litet sto har kunnat ge flera stora avkommor kan vara att stoet varit underutfodrad som unghäst.

Hästen ska ha ett foder av hög kvalitet både näringsmässigt och hygieniskt.

Det är en myt att islandshästar klarar sig på lite hö och inget kraftfoder. Alla hästar ska ha en väl anpassad foderstat och hästarna ska vara i lagom hull.

Foderstaten ska bestå av en stor mängd grovfoder i förhållande till kraftfodermängden. Ett riktvärde är att grovfodergivan ska vara 1,5-2kg per 100 kg kroppsvikt och dag. För stora kraftfodergivor kan ge störningar både i beteende och i fodersmältningssystemet.

Det lönar sig alltid att ha ett bra grovfoder. Ju bättre grovfoder desto mindre mängd kraftfoder behöver ges.

Analysresultaten på grovfodret avgör vilket kraftfoder som man bör komplettera med. Exempel på proteinrika kraftfoder; soja, luzernpellets och proteinkoncentrat av olika slag. Exempel på energirika kraftfoder; soja och majs.

Hästens behov av energi och protein

Generellt kan man säga att föl, unghästar och digivande ston behöver det bästa grovfodret. Riktvärde för energiinnehållet i grovfodret till dessa är 10MJ/kg ts och 80 g smältbart råprotein per kg ts. Grovfoder till vuxna ridhästar bör ligga på 8-10MJ/kg ts i energi och ca 50 g smältbart råprotein per kg ts. Balansen mellan energi och protein bör ligga på ca 6 g smältbart råprotein per MJ för underhåll och för hästar i träning. Kvoten bör vara högre för växande hästar, för dräktiga ston och vid digivning.

Hästens behov av mineraler

Natriumbehovet tillgodoses genom att hästarna alltid har tillgång till saltsten. Högpresterande hästar bör dessutom få extra salt i fodret.

Kalcium- och fosforinnehållet i grovfodret kan variera mycket. Kvoten Ca/P bör ligga mellan 1,5 och 2. Observera att de sk hästmineraler som säljs inte alltid passar till t ex grovfoderrika foderstater där Ca/P-kvoten är hög.

Övriga mineraler tillgodoses genom grovfodret. Detta gäller dock inte selen som bör ges om grovfodret odlats på selenfattiga jordar. De flesta mineral- och kraftfoderblandningar innehåller selen.

Foderstater i Västeråsen

Vi gör foderstater för varje hästgrupp och utgår alltid från grovfoderanalysen. Ofta är det protein som det behöver kompletteras och det gör vi med soja, luzerpellets eller Unik 52 (kofoder). Är det energi som fattas använder vi havre eller Unik 52 som innehåller både mycket energi och protein. Vi har ofta grovfoder med hög Ca/P-kvot varför vi använder mineralerna Effekt låg med en Ca/P-kvot på 0,8.

Vi gör foderstater i Gudnis foderprogram som innehåller de senaste normerna för foderberäkning för häst.

Vill du ha hjälp med din foderstat åt din häst, kontakta oss.

Litteraturtips;

Allt om hästen. Utgiven av LT:s förlag. Skriven av Barbro Attrell, Göran Björnhag, Göran Dalin, Bo Furugren, Jan Philipsson, Christina Planck och Margareta Rundgren.

• Ekologiskt odling på gården - stallgödsel och baljväxter för att hålla marken i bra skick
• Balanserad foderstat för alla hästgrupper - hushålla med växtnäring
• Integrerar vinterhagarna i växtföljden - hushålla med växtnäring
• Källsortering och återanvändning
• Bete på naturbetesmarker - öka den biologiska mångfalden
• Hästar hålls i flock och erbjuds mycket utevistelse
• Litteraturtips:
  
  Hästar och ekologiskt lantbruk. Jordbruksinformation 8-2001. Utgiven av Jordbruksverket.
  Skriven av Gudni Agustsson och Lena Fernlund. Beställs från Jordbruksverkets hemsida;
  www.sjv.se.
  
  Hästar - gödsel och miljö. Jordbruksinformation 16-1995. Utgiven av Jordbruksverket.
  Skriven av Christine Jakobsson, Staffan Steinbeck och Lars Djurberg. Beställs från
  Jordbruksverkets hemsida; www.sjv.se.